|
|
Släktförhållanden
|
Anor
|
Människors förfäder, efter kön
delade i anfäder och anmödrar. |
| Nästkusin |
Tremänning,
kusinbarn.
Ibland syssling, men
syssling betyder egentligen systrarnas ättlingar, till
skillnad från bryllingar, brödernas ättlingar. Man skiljde
på dessa när det gällde arv.
|
|
Släkt
|
Alla från en gemensam stamfader
härstammande personer ofta tillsammans
med ingifta personer. |
|
Ättling
|
Person som härstammar från viss
annan person. |
Landindelning
| Härad |
Ett mindre rätts- och
förvaltningsområde inom ett landskap. Redan före mitten
av 1300-talet var häradsindelningen genomförd i landskapen
i Götaland. Häradets huvudorgan var häradstinget, som
leddes av häradshövdingen. Genom fögderiindelningen 1946
och häradsrätternas avskaffande 1971 förlorade häradena
sin forna betydelse.
Källa: Nationalencyklopedin härad |
| Jordnatur |
Skatte
Bondeägd jord.
Krono (Skattekrono) Statsägd jord.
Insockne frälse Ägd av adeln på sätesgård i
socknen.
Utsockne frälse Ägd av adeln på sätesgård
i annan socknen.
Källa: Nationalencyklopedin jordnatur
skattejord
kronojord
frälsejord |
|
Mantal
|
Hemmantal, ett besuttenhetsmått
till grund för beskattning. Taxeringsenheten 1 mantal
(dvs. ett helt hemman) grundades ursprungligen på för
olika landsdelar anpassad normstorlek för jordbruk som gav
full bärgning åt en familj med tjänstefolk. I princip
skulle från varje helt hemman erläggas lika stor skatt.
I samband med nyodling delades med tiden hemmanen ofta
upp i flera gårdar (hemmansklyvning), fast hemmanen
kvarstod som formella enheter i jordeboken och deras
mantalsvärden i huvudsak förblev oförändrade. De flesta
gårdars (brukningsenheters) mantalsvärde kom därför på
1700- och 1800-talen att utgöra bråkdelar av mantal, t.ex.
1/8, 1/4 eller 1/2 mantal.
Till följd av skattereformer i slutet av 1800-talet
upphörde mantalsvärdets betydelse som beskattningsnorm.
Källa: Nationalencyklopedin mantal
|
|
Socken
|
Den minsta territoriella kyrkliga
enheten.
Den kyrkliga socknen fick på medeltiden vissa även rent
borgerliga funktioner. Detta blev än mer påtagligt under
1600-talet, då det beslutande organets, sockenstämmans,
verksamhet även kom att innefatta områden som fattigvård,
anställandet av sockenhantverkare och senare även
skolundervisning. Denna sockensjälvstyrelse låg till grund
för den kommunala självstyrelse som infördes genom 1862
års kommunallagar. Därigenom blev socknen både kyrklig
och borgerlig primärkommun. Denna administrativa ordning
upphävdes genom kommunindelningen 1952, och numera används
som regel i lagspråk benämningen församling i st.f.
socken.
Källa: Nationalencyklopedin socken
|
|
Jordebok
|
I början av 1530-talet tog Gustav
Vasa initiativ till årligen upprättade jordeböcker över
kronans fasta skatteintäkter, och dessa kom fortsättningsvis
att utgöra en norm för fogdarnas årliga räkenskaper. Från
1690-talet kom även tidigare icke jordeboksförda gårdar att
skrivas in i kronans jordeböcker, som härigenom fick
karaktär av ett fullständigt fastighetsregister. De kom
därför att bli en given utgångspunkt för lantmäteriets
senare utbildade jord- och fastighetsregister.
Källa: Nationalencyklopedin jordebok
|
| Kyrkböcker |
Sammanfattande benämning på
husförhörslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och
vigselböcker, död- och begravningsböcker,
konfirmationsböcker, kommunionlängder och
flyttningslängder, vilka till 1991 förts genom kyrkans
försorg.
Källa: Nationalencyklopedin kyrkböcker
födelsebok
husförhörslängd
vigselbok
död-
och begravningsbok församlingsbok |
|
Landsbok
|
Länssammandrag över kronans
inkomster och utgifter som gjordes upp årligen 1628-1918.
Där redovisades skatter, böter, inkomster och utgifter för
militären, fångtransporter, brännvinsbränning, kronans
fastigheter m.m. Bland verifikationerna till landsboken kan
nämnas mantalslängder.
Källa: Nationalencyklopedin landsbok
|
Mantals-
skrivning, mantalslängd |
Till 1991 registrering av Sveriges
befolkning med utgångspunkt i varje persons bosättning
1 november året före det år mantalsskrivningen avsåg.
I Halland finns svenska mantalslängder från 1662.
Källa: Nationalencyklopedin mantalsskrivning
mantalslängd |
|
|
|
