|
Jordbrukare, hemmansägare,
åbo (1) |
Person som yrkesmässigt bedriver
jordbruk på egen fastighet.
Källa: Nationalencyklopedin jordbrukare
hemmansägare
åbo(1)
Anders Andersson,
Börje Andersson, Per Andreas Börjesson, Anders Kollberg,
Olof Sellman, Valdemar Sellman, m.fl. |
Arrendator, landbo,
åbo (2), torpare |
Person som nyttjar någon annans
jordegendom.
Källa: Nationalencyklopedin arrendator
landbo
åbo(2)
åborätt
torp
torpare
Benjamin Block,
Thalenius Börjesson, August
Leonard Karlsson Trygg, Jöns
Olofsson, Axel Sellman, Anders Torkelsson, m.fl. (vissa kan
vara åbo (1)) |
Lantarbetare, dräng, piga |
Anställd inom jordbruket.
Källa: Nationalencyklopedin lantarbetare
dräng
piga
S |
Rättare |
Arbetsledare i jordbruket.
Källa: Nationalencyklopedin
rättare
S
|
Inspektor, gårdsfogde |
Förvaltare eller uppsyningsman
på större lantbruk.
Källa: Nationalencyklopedin inspektor
fogde
Jonas Petersson
1740-1798 ffmmfff |
Fiskare |
Person som är beroende av fisket
för sin försörjning.
Källa: Nationalencyklopedin fiskare
S
|
Besättningsman |
Person som tillhör besättningen
på fartyg, vanligen med undantag
för befälet.
Källa: Nationalencyklopedin besättningsman
Släktingar: Kenny
Gustafsson mmm-ydss
|
Båtsman |
Arbetsförman inom
däcksavdelningen på större handelsfartyg (1). Indelt
militär som i det svenska indelningsverket tilldelades
örlogsflottan för tjänstgöring ombord (2).
Källa: Nationalencyklopedin båtsman(1)
båtsman(2)
S
|
Kofferdi kapten, skeppare,
styrman, osv
(Coopvardie) |
Arbetade
inom handelsflottan.
Källa: Nationalencyklopedin kofferdi-
kofferdi
S |
Konstapel
(Coopvardie Constapel) |
Andre styrman.
Hans Adolf Petersson
1815- g m fmff-y-d (kusin t fmf)
|
Matros |
Sjöman inom däcksavdelningen
på handelsfartyg.
Källa: Nationalencyklopedin matros
S
|
Sjökapten, kapten |
Befälhavare på fartyg. Den
högsta behörigheten för fartygsbefäl.
Källa: Nationalencyklopedin sjökapten
kapten
S
|
Sjöman |
Person som har sjötjänst som
yrke.
Källa: Nationalencyklopedin sjöman
S
|
Skeppare, skutskeppare |
En vardaglig term för
befälhavare på fartyg och en äldre benämning på den
lägsta examen för fartygsbefäl.
Källa: Nationalencyklopedin skeppare
skuta
S
|
Styrman |
Befälsbefattning på
handelsfartyg.
Källa: Nationalencyklopedin styrman
S
|
Affärsbiträde,
expedit |
Person anställd som försäljare
i affärslokal.
Källa: Nationalencyklopedin affärsbiträde
expedit
Gunilla Tullock
mmm-ydd, Ulf Sellman f-bss
|
Bodgosse |
S |
Handlare, handlande,
handelsman, affärsägare, butiksägare |
Person som yrkesmässigt bedriver
detaljhandel.
Källa: Nationalencyklopedin handlare
handlande
handelsman
Gertrud Sellman g m
f-b
|
Hökare
|
Livsmedelshandlare,
vilken förestod ett hökeri (hökarbod), en enklare form av
handelsbod, som i liten skala sålde livsmedel till
närboende.
Källa: Nationalencyklopedin hökare
Sven Staaf 1783-1823
g m fffff-y
|
Lanthandlare |
Innehar dagligvarubutik på
landsbygden. I äldre tid var handelsbodar blott tillåtna i
städerna. Från 1846 fick butik öppnas om den låg minst 3
mil från närmsta stad. År 1864 upphävdes denna
begränsning.
Källa: Nationalencyklopedin lanthandel
S
|
Viktualie-
handlande |
Livsmedelshandlare.
Källa: Nationalencyklopedin viktualier
Anders Johan Sellman
1783-1833 fffff
|
Bagare, bageriarbetare |
Anders
Gustav Sellman 1811-1833 ffff-b, Linda Sellman g m f-bss |
Bleckslagare, plåtslagare |
S |
Elektriker |
S |
Gördelmakare
|
Hantverkare som ursprungligen
tillverkade bälten, remmar och seldon av läder med beslag
av metall, i regel mässing. Vid slutet av 1600-talet hade
tyngdpunkten i yrket förskjutits till metallarbeten som
beslag, spännen, kedjor, skålar och knivar.
Källa: Nationalencyklopedin gördelmakare
Lorents Björsell
-1789 ffffmf
|
Handskmakare |
|
Hattmakare, modist |
Person som tillverkar herr- resp.
damhattar.
Källa: Nationalencyklopedin hattmakare
modist
Johan Fredric Sellman
1808-1860 ffff-b, Maria Charlotta Staaf 1844-1897 fffff-ysd
(nästkusin t fff), Stig Carlsson g m f-bd (kusin)
|
Hårfrisör / Hårfrisörska |
S |
Karduansmakare
|
Ett av de fyra garvarehantverk
som ingick i den svenska skråordningen. Karduansmakaren
tillverkade inte enbart karduanläder, utan även andra
tunna läderkvaliteter för bl.a. bokbinderi, finare
skoovanläder och möbelklädsel. Råvaran var får-, get-
och kalvskinn.
Källa: Nationalencyklopedin karduansmakare
Olof Sellman
1819-1890 ffff (gesäll)
|
Målare |
S |
Perukmakare |
S |
Sadelmakare |
S |
Skomakare |
S |
Skräddare |
S |
Smed |
Axel
Sellman 1851-1922 fff |
Snickare |
S |
Tapetsör |
S |
Fyrmästare |
Den lokala chefen på de
fyrplatser som är ständigt bemannade.
Källa: Nationalencyklopedin fyrmästare
S
|
Fyrvaktare |
S |
Fyrbiträde |
S |
Biskop |
En biskop i Svenska kyrkan är
framför allt prästernas förman, och det är dessas
förvaltning som granskas vid visitationer.
Källa: Nationalencyklopedin biskop
Carl Block 1874-1948
ffmf-yss (nästkusin t ff)
|
Kyrkoherde |
Innehavare av befattning som
präst i pastorat i Svenska kyrkan.
Källa: Nationalencyklopedin kyrkoherde
Olof Warelius
1650-1708 mfffmfff
|
Komminister |
Innehavare av befattning som
präst i pastorat i Svenska kyrkan, medhjälpare till
kyrkoherden.
Källa: Nationalencyklopedin komminister
Anders Herder Block
1837- ffmf-ys (kusin t ffm)
|
Dragon |
Ursprungligen beriden soldat som
stred till fots. Skillnaden mellan dragoner och vanligt
kavalleri i fråga om stridssätt försvann efter hand och
senast under 1700-talet.
Källa: Nationalencyklopedin dragon
S
|
Hautboist |
Statsanställd musiker av
underofficers rang.
S
|
Korpral |
Från 1972 den lägsta
befälsgraden i svenska försvarsmakten. Tidigare fanns den
lägre graden vice korpral.
Källa: Nationalencyklopedin korpral
S
|
Sergeant |
Till 1972 lägsta
underofficersgrad och därefter till 1983 lägsta
plutonsofficersgrad; nu tjänstegrad enbart för
värnplikts- och hemvärnsbefäl.
Källa: Nationalencyklopedin sergeant
S
|
Frälselänsman,
frälseinspektör |
Privat länsman?
Källa: Nationalencyklopedin länsman
kronolänsman
Per Persson Blåck
1679-1742 ffmfffff
|
Häradsskrivare |
Chef för lokal skattemyndighet
i ett fögderi.
Källa: Nationalencyklopedin häradsskrivare
S
|
Kämnär
|
Medlem av kämnärsrätten,
lägsta rättsinstans i städerna från medeltiden fram till
1849.
Källa: Nationalencyklopedin kämnärsrätt
Johan Sellman
1755-1836 ffffff
|
Polisman |
Anställd inom polisen. Konstapel
användes tidigare som benämning på lägre
polistjänsteman.
Källa: Nationalencyklopedin polisman
Lennart Sellman
ff-b-ss (nästkusin)
|
Rådman |
1. Juridiskt utbildad ledamot av
tingsrätt eller länsrätt. Rådmanstjänsterna är
ordinarie domartjänster som tillsätts av regeringen.
2. Icke juridiskt utbildad ledamot av rådhusrätten i
mindre städer före 1948.
Källa: Nationalencyklopedin rådman(1)
rådman(2)
Bengt Lund 1724-1760
ffffffm-b, Hjalmar Victor Odhelius 1858- g m fff-yd (kusin t
ff) |
Stadstjänare
(Stadsbetjänt)
|
Tjänsteman som på 1600-talet
dagtid skötte ordningen på stadens gator. Senare övergick
tjänsten mera till att vara vaktmästare på rådhuset.
Ordningen på gatorna togs över av gevaldiger (före 1850
benämning på poliskonstapel).
Lorents Björsell
-1789 ffffmf |
Barnsköterska |
Gladys
Johnson mf-bd |
Hemtjänsten |
S |
Läkare |
S |
Psykolog |
S |
Sjuksköterska |
S |
Äldrevården |
S |
Kustroddare |
S |
Kustupp-
syningsman |
S |
Kustöverupp-
syningsman |
S |
Tullskrivare |
S |
Byggnadsarbetare |
|
Byggmästare |
|
Chaufför, kusk |
|
Försäljare |
|
Grävmaskinist |
|
Hushållerska |
|
Ingenjör |
|
Kock |
|
Konstnär |
|
Kontorist |
|
Kvarnägare |
|
Köksmästare |
|
Mejerist, mejeriarbetare |
|
Pensionatägare |
|
Projektledare |
|
Riksdagsman |
Albin
Toftered 1879-1959 g m fff-bd |
Schaktmästare |
|
Servitris |
|
Skogvaktare |
|
Stuveriarbetare |
|
Sömmerska, stickerska |
|
Telefonist |
|
Typograf |
|
Verkmästare |
|
Åkare |
|
|
|
|